Beskrivning: De sokratiska samtalet har flera syften men den övergripande visionen är att låta människor vara en aktiv del i ett demokratiskt samhälle. Ann S. Pihlgren, som introducerade oss i de Sokratiska samtalen, menar att målet med det sokratiska samtalet är att deltagarna ska få en möjlighet att utveckla sin förmåga till kritiskt tänkande, sin förmåga att värdera och göra kloka val, att göra sin röst hörd och att samarbeta konstruktivt med andra. (Läs mer om de sokratiska samtalen här)
Grunden för samtalen kallas för text men "texten" behöver inte vara av litterärt slag utan kan likväl bestå av t.ex. en bild eller en film.
[Som deltagare:]
Vi märkte i gruppen att det är svårt att skilja på vad som är ett sokratiskt samtal och vad som är en debatt. Återkommande var att vi halkade in i en debatt istället för att ha ett öppet reflekterande samtal. Under ett sådant samtal var vi inte så måna om att lyssna på varandra utan fokuserade mer på att få fram vår egen åsikt eller våra egna argument. Det skapade en hetsig stämning där man var tvungen att vara "på hugget" för att vara med i samtalet.
Vi bestämde oss under andra samtalet för att vi skulle ha två observatörer som bara iakttog dialogen. Det var en bra metod för att kunna utvärdera samtalen. Samtalen blev mer öppna ju mer medvetna vi blev om hur vi pratade med varandra och vilka formerna för samtalet kunde vara. Vi ändrade också våra gruppmål för samtalen, t.ex. att vi skulle bli bättre på att ifrågasätta varandras och våra egna argument. Detta tyckte jag inte märktes av särskilt mycket. Jag tror det är lätt hänt att gruppmålet hamnar i skymundan, särskilt med tanke på att metoden var så pass ny för oss och jag upplevde själv att jag hade tusen saker att hålla reda på.
[Som samtalsledare:]
Jag tycker det var roligt men svårt att vara samtalsledare eftersom jag inte visste var samtalet skulle ta vägen och jag var tvungen att hitta essensen eller motargumenten i det som sades hela tiden. Kanske kommer jag att känna annorlunda om jag hinner förbereda mig mera, att jag då t.ex. har fler följdfrågor på lager. Det märks att detta är något som kräver övning.
Jag vill bli bra på att leda den här typen av samtal eftersom ett välfungerande sokratiska samtal kan skapa ett frirum där andra regler gäller än i vardagliga sociala miljöer. Att man får möjlighet att testa sina tankar tillsammans med andra, att sticka hål på fördomar, få chansen att byta åsikter och gå bortom det rätt och fel-tänkande som jag tycker många gånger har en hämmande kraft på människor.
Jag tror att genom att lyfta upp och föra fram de förförståelser/fördomarna vi har ges ett stort utrymme för växande. Jag kan verkligen se att ett välfungerande sokratiskt samtal kan ge ett fördjupat gemensamt lärande. Jag ser de sokratiska samtalen som en väldigt bra metod att använda i laddade värdefrågor för att undvika just att som lärare eller ledare bli normerande i samtalet. Det känns som en välbehövlig metod då jag tidigare testat olika värderingsövningar och upplevt att det är så lätt att falla in i att "sitta på ett svar" som ledare, att det finns ett rätt och ett fel. Jag ser dessa övningar som ett kanske lite mer filosofiskt rum för värderingsövningar som också i sin form kan uppmuntra och förverkliga demokrati på flera plan. Eftersom skolan har som mål att fostra demokratiska medborgare kunde detta vara ett steg på vägen dit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar